|

NYHETER
TEXTER MEDIA
SCHEMA
DAGBOK
REFERENSER
LÄNKAR
KONTAKT
PRESS
GÄSTBOK
|
Zinat Pirzadeh
Dikter av Zinat
Född på våren i Persien, skrev min första dikt på persiska i tioårsåldern.
Sedan dess har poesi varit en betydelsefull del av mitt liv. Flyttade med
min son till Sverige i början av 90-talet. Svenska språket tycker jag om.
Alla dikter på denna sida kommer ur min bok "Sånger till Ra".
Odysseus
Med min kärlek som kompass
Söker jag din ömhet i mörkret
Jag lever bara för att återse dig
Res din resa min älskade
Havet är oändligt som min kärlek till dig
Och din resväg är kantad av faror
Jag sänder dig ljus via mina skyddsänglar
Jag sörjer ej
Vi andas ju samma syre
Lever under samma himmel
Kom till mig min Odysseus
Kliv in i min själ
Ta på mig
Känn på mig
Jag hungrar ännu efter din beröring
En droppe kärlek från dina ögon
är starkare än all världens hat
Du valde din resa
Men min började först med saknaden
Res din resa min Odysseus
Din Penelope väntar på dig
Här på kärlekens tomma stränder
2002-10-08
Bokstäver
Jag borstar in ditt namn i mitt hår
Jag andas in dina fotsteg när du går
Liten som en fågel, med dig är jag skör
Men i din famn hör jag änglarnas kör
Du lyser upp mitt liv med det minsta du gör
Kärleken får mig att längta dit, där du står
Varför vill du se mig krossad, slagen och förgjord
Kom & var min blomma & låt mig vara din jord
Låt oss vara vänner och ge varandra tröst
Du är min Zamzam och jag är som Törst
(Fontänen som Hagar hittade när hon gick vilse i Mecka med sin son Ismael)
Piano
Du kan få mig att låta glad
Eller spela en sorglig ballad
Utan dina händer på min kropp
Hörs inga toner och ingen låt
Utan dig är jag grå och tyst
Men med dina händer på mig
Hörs alla mina toner utan brist
Spela på mig, spela på
Jag är ditt instrument
Mig kan du få
Mina noter faller, vissnar och dör
Varje gång du lämnar mig & går
Spela på mig,
Spela glatt
Visor och julsånger
Med skratt
Jag är ditt instrument
låt min jubel höras
Ända till Orienten,
Där toner föds & begravs!
Spela på mig, spela på
Jag är ditt Piano
Mig kan du få
2002-06-07
Sol!
Du var min sol
Men du brände mig
Du var mitt hav
Men du dränkte mig
Dina händer gav mig kärlek
Samma händer som dräpte mig
Hyde park- London 24/6-2002
Ändå!
Är du i någon annans famn??
Ack! Jag älskar dig ändå!!
Är du i en annan stad??
Jag längtar dit ändå!!
Är du min kärlek trogen??
Vet att lusten, lurar dig ändå!!
Ljög du när du kysste mig så ömt??
Kom och kyss mig och ljug igen ändå!!
Längtan
Det gör ont längtan som är som en drog
som tänjer gränsen till ro och oro
Längtan är som en drink som berusar
Och lämnar baksmälla efter sig
Längtan är som en del av vårt liv
som vi har ärvt utan att fråga efter den.
Hemlängtan
Kärlekslängtan
Längtan efter dina händer, din famn
Sollängtan, när du står i kylan och fryser
Jag längtar efter fikonträdet som jag klättrade på som liten,
fastän det
blev nerhugget för länge sen,
jag längtar vidare fastän jag vet att det
inte
finns kvar på min gård.
Jag längtar efter Asgar min barndom kompis som jag kommer att träffa
först efter döden, jag längtar vidare fastän jag vet att han inte finns
kvar
på vår jord längre. Det gör ont längtan!
Jag längtar efter en famn som är ärlig, som är ren, som är kärleksfull.
Jag längtar efter mormor fastän jag vet att hon är hos herren och ser på
mig från himlen
Längtan är som en frukt,
som är söt men lämnar en besk smak efter sig.
Längtan är som en katt,
som spinner och somnar om när du klappar den
Längtan är som en klocka som har stannat för länge sen
Längtan är som en vän som ställer upp varje gång du behöver den.
Längtan är som en blomma som får näring av ditt hjärteblod,
Längtan är som en fågel som bygger bo i din själ.
Längtan är vilsen, längtan är ensam fastän alla bär på den vart än de går.
2001-10-05
Fruktsallad!
Sommarvind, vårregn, jordgubbar, grädde, dina läppar
Lakan, kudde, doften av avokado, lime och din nakna kropp
Fårost, basilika, vitlök bröd, färska nudlar, konsten att älska
Min feber, din kycklingsoppa mot min förkylning, din kärlek till mig
Rotfrukter, mina borttappade rötter, ditt Sverige, mitt nya hem
"Du och jag" vilka då? Två enkla människor här på jorden
Sesamolja, mandelolja, beröring, massage, kanske tom filosofi
Sabbat, Ramadan, Jerusalem, Mecka, förening av två religioner, min dröm
Svenska dagbladet, expressen, aftonbladet, kanske bara strunt
Körsbär, apelsin, vindruvor, blåbär, nyplockade tomater, doften av dig
Skratt, tårar, väntan, längtan, glädje, sorg, din rygg och ditt vackra
leende
Här, där, var? Varifrån kommer du min Konung, min Ra?
Med kärlek i dina ögon med ömhet i dina händer, med rättvisan i din själ
Jag var flykting, jag var vilsen, jag var hungrig & törstig, jag var
ensam
Du gav mig mat, du gav mig vatten, du gav mig kärlek blandat med tvekan
Varifrån kommer du min Ra? Du, Moses son? Du kärlekens ljus?
Låt Muhammeds dotter skölja bort alla dina trötta tankar ur ditt
okammade hår
Fikonträd, granatäpple, kiwifrukt, dadlar, bananer, ananas, doften av
orienten
Kaviar, musslor, ostron, havet och ditt hjärta och sagan om sjöjungfrun
Frihet, kärlek, saknad, längtan min eviga längtan efter din fruktsallad!
Närhet
Ingen har kommit så nära mig
utan att ens ha omfamnat mig.
Ingen har fått mina tårar att rinna så
Utan att ens ha sårat mig
och bjudit mig till ett hjärtligt skratt
utan att ens suttit i närheten av mig.
Jag slog, jag bankade, jag slog på din dörr
du frågade vem du är, jag sa din vän.
Du sa; Kom in min vän!
Ingen har fått mig att känna mig så välkommen
utan att jag ens har varit i hans hem.
Jag slog, jag bankade jag slog på din dörr
Men du öppnade ditt hjärta!
Tack min vän
Hösten 2001
Bingo!
Du bleknar
och jag vann inte på bingolotto heller
Teet är kallt och mina fötter likaså
Jag går barfota med din själ
och du fryser, fryser inne i dig
Jag vill klippa mitt hår
och skänka dig varje hårstrå
Skänka dig värme
Du går när jag står
och du står när jag går
Ditt ansikte på bilden bleknade för länge sedan
av mina kyssar
Oh, Du bleknar
och jag vann inte på Bingolotto heller
2002.09.28
Recension av Sånger till Ra,
ur BTJ-häftet nr 12, 2003.
Zinat Pirzadeh (f. 1969) kom för drygt tio år sedan till Sverige och
Rinkeby. Björn Ranelid skriver i inledningen att Iran kommer för alltid
att te sig som en oändlig soluppgång och som en glödande sorg utan bot.
Dikterna handlar framför allt om kärlek och längtan, inte minst den
längtan som följer i kärlekens spår. Innehållet pendlar mellan högt och
lågt, mellan öst och väst. Stora känslor, men enkelt, uppriktigt och
omedelbart beskrivna. Ett ofta använt stilmedel är upprepningar: "Vi
byggde Faraos pyramider under tortyr / Vi byggde Kinesiska muren utan mat
/ Vi jobbade på fältet utan betalt." Sorg och mörka erfarenheter utgör
klangbottnen i samlingen men kontrasteras av den oförställda glädjen över
mötet med den judiske mannen Ra, en relation som läsaren förstår inte är
alldeles enkel.
Dikterna är visserligen personliga men förmedlar utan tvivel något stort
och evigt.
Ulla Siljeholm
|
|