NYHETER         TEXTER                  MEDIA
SCHEMA         GÄSTBOK      REFERENSER
DAGBOK           LÄNKAR             KONTAKT
 

Gammal & ung!

Som tjej i Iran fick man aldrig någonsin prata om mannens kropp, eller överhuvudtaget nämna en manlig kroppsdel.

Innan jag kom till Sverige hade jag inte sett många nakna män. Men här började jag jobba inom hemtjänsten och plötsligt fick man byta blöja på en massa gamla gubbar, och så tänkte man, är det så här män ser ut när dem blir gamla?

Fast det jag reagerade mest på var att man här delar upp människor efter ålder,
bäbisarna på dagis, de arbetsföra jobbar dygnet runt för att behålla jobbet, och de äldre långtidsförvaras på undanskymda platser.

Dagligen hör man i media ordet integration, men menar då endast på integration
mellan invandrare och etniska svenskar. Borde vi inte också intressera oss för
integration mellan generationer?

Jag tänker på hur min tonårsson älskar att vara hos mina gamla föräldrar, varje
gång han har träffat dem berättar han roliga anekdoter han hört eller om vilken
god persisk mat han fått. Han känner sig älskad och mår bra där. Men vårt samhälle har glömt hur viktig denna slags grundläggande kontakt mellan generationerna är.

Dagens tonåringar är inte så farliga. Visserligen finns det en liten grupp som
har Usama som förebild, men de betydligt mer utbredda idolerna Britney Spears,
Ljungberg och David Beckham är visserligen ytliga, men inspirerar knappast till någon våldsam ungdomsrevolt som tidigare generationers förebilder som Che Guevara, Pol Pot och Svarta Pantrarna.

Värre är att tonåringar i första hand bedömer andra människor utifrån klädmärken, mobilmodeller eller frisyrer. Ungdomskulturen är så stark att marknadskrafterna fokuserar allt mer på denna grupp. Det hela började med att man på 50-talet identifierade ungdomarna som en intressant kundgrupp, och bombarderade deras unga mjuka hjärnor med reklambilder om hur dem skulle bli lyckade och inne genom konsumtion av de rätta varorna. Detta har gradvis trappats upp, och då är det ju inte så konstigt att de idag dyrkar människor som själva är varumärken och produkter.

När man i mitt land blev tonåring ansågs man vuxen och skulle bilda familj, men här
räknas man som ungdom tills man är 30, sen är man plötsligt last gammal.

I Iran sa man att om man ville få goda råd, då skulle man gå till sina äldre, men här i Sverige demensförklaras man strax efter pensionen. Det är inte en fråga om olika klimat, utan snarare en spegling av våra kulturella föreställningar som har sina rötter i olika samhällsekonomier.

Låt oss i stället satsa på integration I rätt bemärkelse.

God morgon Stockholm, glöm inte mitt namn,
Zinat heter jag.
 

<<  HEM  >>