NYHETER         TEXTER                  MEDIA
SCHEMA         GÄSTBOK      REFERENSER
DAGBOK           LÄNKAR             KONTAKT
 

Återvinn dagen!

Här sitter jag denna vackra vårvintermorgon, en bättre begagnad invandrarakademiker nyligen återvunnen som kåsör av Sveriges radio, och funderar på återvinningsbegreppet. Att ta vara på pantburkar är ingen direkt bedrift, man får ju till och med pengar tillbaka, men kan man återvinna vad som helst?
 

Själv återanvände jag nyligen mammas burka från hemlandet, sydde en klänning som var inspirerad av Audrey Hepburn i Frukost på Tiffanys. Har man pengar kan man idag även återvinna ungdomen, det är bara att köpa Botex och bota alla rynkor, och att återvinna sin oskuld kostar inte mer än 4500 kronor. Jag har förresten väninnor som till och med har återvunnit sina pantade expojkvänner.

Men här mitt uppe mellan tomburkar, pantade killar och omsydda burkor kommer jag att tänka på folkpartiets senaste förslag om att brottsstraff ska baserar på etniskt ursprung, och känner kalla kårar längs ryggraden. Vill de återvinna 1930- och 40-talens rastänkande? Folkpartiets grundideologi känns som rent hyckleri när sådana unkna förslag vädras, och jag undrar om det är Bert Karlssons gamla parti som spökar eller om det bara är så att röstfisket får dominera på bekostnad av förnuftet.

Men varför är vi i vårt samhälle så dåliga på att återvinna människor? De slänger vi ju bort som trasdockor: kriminella nysvenskar ska jagas ut ur landet, svenskfödda före detta fängelsekunder betraktas som skurkar resten av livet, och våra hemlösa får aldrig mer ett eget tak över huvudet.

Vore det inte dags att myndigheterna istället för att tala en massa om integration återvinner alla människor från andra länder med specialkompetens? Om pantburkar får en ny chans så varför ska inte vi invandrare få det? Politiker som har gjort bort sig på ett eller annat sätt återvinns ju ofta till välbetalda landshövdingsuppdrag och flotta
ambassadörstjänster, medan Halimo, en erfaren och skicklig sköterska från Somalia, aldrig kommer längre än till att få byta deras solkiga hotellakan. Jag är själv för återvinning och helt emot resursslöseri, så låt vår morgon börja med att komma ihåg att till och med gamla burkor kan bli festklänningar, och att arbetslösa men inte desto mindre mycket kompetenta nysvenskar måste få chansen att också de kliva in på arbetsmarknaden. Det är upp till dig och mig nu, dom folkvalda verkar ha fullt upp med att panta sina tomglas.

God morgon Stockholm, glöm inte mitt namn, Zinat heter jag.


<<  HEM  >>